måndag 25 augusti 2008

Länk till vår nya favoritlåt, samma bit som Alex vrålade sig igenom igår natt på Karoake-baren. Enjoy!
http://www.youtube.com/watch?v=gFBc__RCDp0

Boozeman i Bozeman, Montana



Skulle det ens rent teoretiskt gå att skapa en bättre bild på Alex?

US Update

Hej kära vänner! Vi kör genom Twin Peaks-land: västra Washington State, North Bend, Seattles utkanter. "Ah! Smell those Douglas Firs!" (...och det gör vi ju) Barrträden omfamnar oss, bergen omfamnar träden och där någonstans bortom topparna dundrar Stilla Havet. Ett regn stämmer klädsamt filmiskt in... Snart kommer vi till caféet med stort C: "Double R diner" och vad jag har hört så serverar de fortfarande Cherry Pie där. Om tv-serien var surrealistisk kom den ändå aldrig i närheten av den bisarra känsla det är att köra igenom det grönbruna landskapet med soundtracket på högsta volym.
Så vad har hänt?
[Som i en countrymelodi/Vi har kört och vi har kört/flera hundra mil/lyssnat på 70´s RADIO (och fröken Maggio) til´ our ears hurt/ätit på fettdrypande/underbara syltor, träffat fantastiska (och gigantiska)/människor och gigantiska bison-kor/spelat biljard med Bud´s i handen/sjungit för flickor vi mött på stranden/(refr.)Vi har badat i mormonernas heliga pool/klarat polisen, kept it cool/tutat för varje ny stat/skrattat åt patriotiskt hat/druckit otaliga IPA´s/kysst Utah´s prettiest face] - ungefär så.

Vi smygstartade Voices & Organs-turnén i Salt Lake City (SLC representin´) med ett gästspel under Bexar Bexar-spelningen. Ett annat band från Western Vinyl, Balmorea, spelade samtidigt. Lite folk men en väldigt fin spelning. Ömsesidig kärlek uppstod mellan Austinfolket and the Swedes. Jag har skämts som fan över att få jobba med så grymma människor utan att ta det på större allvar.
Kanske börjar den eran nu. Det känns som om den skulle göra det.
Ni som vet vad Burning Man är kan börja måla ansiktet avundsgrönt nu eftersom vi snart är där. Ni som inte vet borde kolla upp det så ni förstår vad som ligger i faggorna för oss. En veckas galenskaper mitt i Nevadaöknen- ungefär så.

... Seattle idag... Sjungit karoake igen ("People are Strange"... Alex sjöng världens fetaste countrylåt "Little Bitty" med Al Jackson, kolla länk sen), druckit Blue Moon wheat ale igen, ätit ännu en 3-egg-omelette till frukost. Mött ännu en rolig och grym amerikanska. Summer Dawn Thatcher hette hon; syster till Autumn Rain Thatcher (nej, jag ljuger inte- "Mom wanted Indian names, you know?") vi träffade i Salt Lake City. Vi är på väg ut till museumen och bergen och någonstans där borta "The Microbrewing Capital of the World"- Portland. Så mycken öl, sedan mycken öken.

[voicesandorgans@hotmail.com är min mail. kolla myspace.com/voicesandorgans också... om ni är nya besökare här på bloggen: glöm inte kolla äldre inlägg...]

P

lördag 16 augusti 2008

Colorado Scottish Ale 4.5/5

The Rockies

Om någon vill nå oss här i Amerikas Förenta Stater så är det mobilnummer +19403684869 som gäller.
Vi anländer snart till Klippiga Bergens epicentrum, Aspen och kör sen vidare till Denver innan kvällen sänker sig. Lördagnattslandet. Colorado har varit fantastiskt vackert och kallt än så länge. Vi körde just genom ett snöfall, nu sitter vi i solen på Frisco´s Mainstreet och dricker kaffe.
Ölen i det här landet är för övrigt skyhögt bättre än jag vågade hoppas. Resan utvecklar sig till någon slags naiv "Sideways-matiné-föreställning", men med öl i huvudrollen istället för rödvin. Synder liknande de som karaktärerna i den filmen åtnjuter ägnar vi inte oss riktigt för bör kanske påpekas. Möjligen kan Denver hjälpa oss med den saken. Nu ringer telefonen från någon ny CouchSurfer, yes... Vi har det fortfarande väldigt fint. Vägrestuarangerna är en dröm, bilen går som en klocka, människorna är ännu så gott som prickfria. Per

fredag 15 augusti 2008

torsdag 14 augusti 2008

Freebirds

vi aker nordvast. vi har en bil nu, en hyundai (hur stavas det egentligen?) som ar jatterod och jattesaker. vi bor hos nya manniskor varje natt. vi ar pa vag mot klippiga bergen. vi hor prarievargarna yla bakom oss. vi har det bra. vi har lite brattom, vi hor snart av oss med en utforligare reseskildring. vi saknar er.

lördag 9 augusti 2008

Denton! I love

Nu ar vi i Denton, Texas... Vi har det fantastiskt, manniskorna vi bor med ar fantastiska, olen ar fantastisk, katterna ocksa. Jetlaggen ligger som en varm filt over kroppen, fukten och den texanska hettan gor att man gar omkring i en  kostant salongsberusning. Att det finns 6-7 olika (och goda) India pale ales pa bensinmacken kan ha lite med saken att gora. 
Tva dagar har nu och det ar svart att forsta. En vecka skulle kannas mer logiskt... saker trillar over oss: musik, utflykter, manniskor och sunkig skrapmat. Var nya devis lyder "let's go get fat!" och det vette tusan om det inte kommer att handa. Vi forsoker hamna pa bra stallen men likval finner man sig sjalv staende pa Taco Bell. Det ar den har javla romantiseringen av white trash-kulturen som gor det, tror jag. Vi lever den nu, antligen. Med en intellektuell twist forvisso. Musik t.ex.
Personligen har dessa dagarna inneburit en konstant forvaning over hur manga manniskor som har lyssnat pa min musik. Det ar pa nagot satt hojden av surrealism. "Big in Japan" ar ett valdigt passande uttryck for fenomenet. Varje dag skrattar jag at det. Pa ett bra satt.
Maste ivag nu, kopa mat till en fest i huset ikvall. Nagra band kommer hit och ska kaka svenskt. Sen blir det jam. Vi mar mycket fint. Love